Mobiltelefonnätet är avgörande för att röjningsarbetet vid ett elavbrott efter en storm ska gå snabbt. Lantbrukare i södra Sverige ska ansvara för att telestationer får ström och mobilnätet inte slås ut. Då får också hushållen strömmen fortare tillbaka.
Under stormarna ”Gudrun” i januari 2005 och ”Per” i januari 2007 blev hundratusentals hushåll utan el. Det dröjde som längst 45 dygn innan den sista abonnenten fick tillbaka strömmen.
Olika utvärderingar efter stormarna fastslog att röjningsarbetet drog ut på tiden. En av orsakerna var att mobiltelefonnätet slogs ut på grund av att telemasterna inte fick ström.
– Telemasterna har ett batteri som klarar ett strömavbrott på maximalt 10 timmar, säger Björn Galant, infrastrukturansvarig på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.
– Under ”Per” blev elavbrotten längre och telemasterna slogs ut. När röjningsarbetarna inte kunde få kontakt med varandra på mobilen blev de tvungna att köra till varandra och arbetet tog längre tid. Röjningsarbetet blev försenat med 48 timmar, förklarar Björn Galant. Därför har strömmen till telestationer och master nu fått högsta prioritet.
Lantbrukare ska röja bland ledningarna
LRF har i samarbete med mobiloperatören Telia och elbolaget Eon utbildat 1 100 lantbrukare i 33 kommuner i södra Sverige. De har ett utpekat ansvar att hjälpa till med stormröjningsarbetet genom att till exempel såga ner träd som har fallit över el- och teleledningarna.
Dessutom har ett 20-tal lantbrukare i Eksjö, Vimmerby, Vetlanda och Hultsfred fått utbildning hur man använder och kopplar in bensindrivna reservelverk. När det blir oväder och strömavbrott ska de åka ut till närbelägna telestationer och -master, och se till att strömförsörjningen säkras.
Telia och Eon får uppgifter från SMHI när ett oväder är på väg. De meddelar LRF som ringer särskilda gruppledare, som sedan kontaktar lantbrukarna. Eons och Telias lösning gäller endast för deras abonnenter.
Delat ansvar mellan elbolag och hushållen
När det gäller ansvarfördelningen för den svenska energiförsörjningen är det elbolagen som har det direkta ansvaret.
– Men den enskilde elanvändaren har också ett ansvar, säger Mikael Toll, projektledare på Energimyndigheten.
– Om strömmen går, kan man inte räkna med att samhället ska ordna allting. Varje energianvändare måste ha en mental beredskap och veta vad man kan göra för att klara ett långvarigt elavbrott. Först när den enskilde inte klarar av sin situation ska samhället ingripa, påtalar han.
Energimyndigheten har det övergripande ansvaret för energiförsörjningen, men den ställer inga direkta krav på elbolagen. Det är elbolagen och elanvändarna som praktiskt ska lindra effekterna vid ett elavbrott.
Elbolagen ska garantera ström inom 24 timmar
En annan effekt efter ”Gudrun” och ”Per” var att Eon beslutade att ersätta de luftburna elledningarna med nedgrävd kabel i en snabbare takt än vad man gjort tidigare. Fram till 2011 ska 6 000 mil kabel grävas ned, vilket motsvarar 1,5 varv runt jorden.
Från och med 2011 kommer 24-timmarsregeln att gälla. Det innebär att elbolagen har skyldighet att garantera att elen ska vara tillbaka inom 24 timmar efter ett strömavbrott. Sedan 2006 får elanvändaren avbrottsersättning efter 12 timmars strömavbrott.