Tusentals barn åker skolskjuts varje dag. Som transportmedel är skolskjutsen säker. Olycksrisken är istället störst när barnen vistas vid vägen. Men som förälder kan du göra en hel del för att göra barnens resor mer säkra.
– De flesta barn som skadas eller dödas i samband med skolskjuts, gör det när de är oskyddade. Det vill säga när de springer ut framför eller bakom bussarna på väg till, eller från bussen. Det är otroligt viktigt att man som förälder har med sig det, säger Anna Anund, forskare på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, och författare till rapporten ”Säkerhet och trygghet i samband med skolskjuts – ur barnens perspektiv”.
Så att skapa rutiner för säker på- och avstigning är minst lika viktigt som att kräva bälten i bussarna. Och att tala om för barnen hur en säker väntan på bussen ska gå till.
– Det är de vuxnas ansvar att säkerställa att barnen har kunskap om vad som är säkert och varför. Vi kan se att barnen rätt så väl vet vad de ska göra, men inte varför. Som förälder är det därför mycket viktigt att man förklarar både och, fortsätter hon.
Hitta nya vägar
Ett bra tips är att prata med barnen om vad som kan vara farligt på väg till skolskjutsen och hur man ska göra för att vara säker. Ibland kan det vara lämpligt att försöka hitta andra, mindre trafikerade vägar till och från hållplatsen.
Enligt lag är ansvaret för barnen på vägarna delat, men lagen specificerar inte hur det delade ansvaret ser ut. Anna Anund tror därför att det är viktigt att skolskjutsföräldrar för en dialog med skolan och med skolskjutschauffören.
– Gör tillsammans upp rutinerna kring hur åkandet ska vara, till exempel på hur långt du följer med barnet. Det ska vara tydligt för alla när chauffören tar över och den kan också i dialogen dela med sig av sin kunskap om farliga situationer, säger Anna Anund.
Att komma i tid till hållplatsen är ett bra sätt att göra skolskjutsresan säkrare. För de flesta olyckor sker när man gör avsteg från rutinerna och till exempel kommer för sent. Att komma i tid minskar också barnets väntetid på skolskjutsen och chauffören kan dessutom lättare hålla tiden.
– En påtagligt riskabel situation är när barn släpps av eller tas upp på fel sida av vägen, säger Nils-Petter Gregersen, trafiksäkerhetschef vid NTF, Nationalföreningen för trafikfrämjandets säkerhet.
– Ett önskemål är att de som bedriver verksamheten, till exempel kommunen, ställer krav på att den som sköter skolskjutsen släpper av barnen på rätt sida av vägen, fortsätter han.
Tolvåringarna skadar sig
I vissa kommuner har man kommit överens med skolskjutsförarna att de följer elever till och med årskurs 3 över vägen. Men enligt statistiken är 12 år genomsnittsåldern för barn som råkar ut för olyckor.
– Vi lever i någon slags tro att barn är trafikmogna när de är 10–12 år, men vi har annan trafikmiljö idag, säger Anna Anund.
Hon menar att det därför inte räcker med att tala om för barnen vad konsekvenserna kan bli om de skulle ge sig ut på vägen. Att lära barnen vad vägskyltarna betyder är ett sätt att göra dom mer medvetna om vad som gäller i trafiken.
Barnen ser sällan skolskjutsen som en del av ordinarie skoldagen. För dem är skolskjutsen fritid. Det är därför viktigt att barnen förstår att hållplatsen inte är en lämplig plats för lek, att de tar det lugnt när de väntar på bussen och att de inte ska stå för nära vägbanan och kanske viktigast av allt: Vad de ska tänka på när de kliver av och ska gå hem. För det är just avstigning vid hemmet som är den farligaste situationen för barnen.
– Synbarhet är avgörande och det är oerhört viktigt att barnen har reflexer, i synnerhet under den mörka årstiden, säger Nils-Petter Gregersen.
Men allra viktigast hävdar Anna Anund är att ha rutiner även för dagar som inte är som en vanlig vardag. Alltså för de dagar när man kommer för sent, eller när någon annan än föräldrarna lämnar barnen. Och att som förälder våga ställa krav både på kommunen och på utförarna av skolskjutsen.