Prao är sätt för skolelever att pröva på olika hur det är att arbeta på olika arbetsplatser. Det är arbetsgivaren som har det direkta skyddsansvaret för praktikanterna, och med hjälp av handledning slipper praoeleverna att råka ut för olyckor.
Prao, praktisk arbetslivsorientering, är för många skolelever en första inblick i att vara vuxen och jobba. En eller två veckor på en arbetsplats kan vara en intressant och rolig praktik, men kan också vara en trist erfarenhet om en olycka skulle inträffa.
Sommaren 2007 dömdes två verkstadsägare i Norrköping till böter för arbetsmiljöbrott efter att en 13-årig praoelev hade brutit armen när han jobbade vid en borrmaskin. Enligt domen skulle inte 13-åringen fått använda maskinen eftersom han var minderårig. Dessutom saknades rutiner på arbetsplatsen för hur praoelever borde tas om hand om.
Skolelev är inte arbetskraft
– Bra handledning och tydliga rutiner underlättar för praoeleven. Det är viktigt att förstå att en grundskolelev fortfarande är ett barn, och att man inte ska betrakta eleven som arbetskraft, säger Annie Runhammar på Arbetsmiljöverket.
Praoverksamheten fungerar på olika sätt i olika kommuner och skolor, Vissa skolor hjälper eleverna att få platser. I till exempel Göteborg kan eleverna själva söka praoplatser på en webbplats. Men i många fall måste eleven ordna sin egen plats.
När en arbetsplats får en direkt förfrågan från en elev om en praoplats är det, enligt Annie Runhammar, betydelsefullt att arbetsgivaren direkt tar kontakt med elevens skola.
– Varje skola bör ha en kontaktperson för prao- och praktikplatser. Skolan ska informera arbetsgivaren om elevens kunskaper, färdigheter och mognad. Det är därför det är så viktigt att arbetsgivaren kontaktar skolan om eleven har tagit direkt kontakt med arbetsplatsen.
Uppgifter anpassas till förkunskaperna
För vid prao får elever bara utföra enkla och lätta arbete, och arbetsuppgifterna ska anpassas efter elevens förkunskaper och färdigheter.
Skolan och arbetsgivaren har ett gemensamt ansvar för eleven, och tillsammans ska de till exempel bestämma elevens arbetstider och uppgifter.
För när någon mellan 13 och 17 år är anställd på en arbetsplats finns det tydliga regler om hur och när ungdomen får jobba. Dessa regler gäller formellt sett inte en praoelev, eftersom eleven inte jobbar på arbetsplatsen, utan är där under skoltid.
Handledare utses av arbetsgivare
Arbetsgivaren ska utse en handledare som dels ska introducera och hjälpa praoeleven, dels fungera som en kontaktperson gentemot skolan.
– Handledaren bör finnas på plats under hela tiden som eleven är på arbetsplatsen, så att eleven kan fråga och få hjälp. Det är också bra om skyddsombudet är informerat om att det finns en praoelev på arbetsplatsen, och om vilka arbetsuppgifter som eleven har fått, säger Annie Runhammar.
Om en olycka skulle inträffa, anmäler handledaren det till skolan. Men eftersom olyckan inträffat på en arbetsplats kan det bli aktuellt att anmäla händelsen till Arbetsmiljöverket. Men formellt sett är det skolans uppgift att göra anmälan.
Visserligen är det skolan som har ansvar för eleven under skoltid, men enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ligger det direkta skyddsansvaret på den som driver verksamheten för elever som praktiserar på en arbetsplats utanför skolan.