Skydda öronen mot buller

Enligt lagstiftningen är arbetsgivaren skyldig att göra en riskbedömning på en arbetsplats och om det behövs vidta åtgärder för att till exempel komma tillrätta med buller.

 

Buller, som enligt definitionen är icke-önskvärda ljud som både kan skada hörseln och uppfattas som störande, hamnar allt som oftast i fokus vid mätningar av ljudstyrkan.

 

– Visserligen går det att kontrollera att ljudstyrkan håller sig inom nivåer som visar att de inte skadar hörseln. Men mätningar säger inte allt om hur ljudnivån är på en arbetsplats, säger Bengt Johansson på Arbetsmiljöverket.

 

Vad som är buller eller störande och obehagliga ljud är i hög grad en subjektiv bedömning. Störande buller eller ljud gäller både fysiologiska – till exempel högre blodtryck – och psykologiska effekter som trötthet och irritation. I det sistnämnda fallet behöver nödvändigtvis den som utsätts för bullret inte omedelbart koppla det till själva bullret.

 

Det finns exempel på undersökningar som visar att en ljudmässigt behaglig och tillfredsställande miljö påverkar hur man jobbar och trivs på jobbet.

 

– När man byggde om en akutmottagning genomfördes ett försök när de ljuddämpande akustikplattorna i taket var tillfälligt borta. Ljudet blev hårdare och mindre behagligt. Det visade sig att personalen blev tröttare och mer stressade, och uppfattades som korta i kommunikationen med patienterna, säger Bengt Johansson.

 

Oavsett bransch eller typ av företag, har varje arbetstagare rätt till en god ljudmiljö.

 

– Egentligen ska hörselskydden ses som nödåtgärd, vilken man tar till i sista hand, säger Bengt Johansson. När arbetsgivaren genomför en riskbedömning kan det visa sig det krävs en handlingsplan för att minska bullret på arbetsplatsen.

 

Han menar att det är det i systematiska miljöarbetet som kontrollen och de nödvändiga ingreppen sker för att skapa en god ljudmiljö. Det kan till exempel visa sig att det krävs en förändring i hur man jobbar för att minska bullret.

 

– Inom industrin kan det handla om att byta verktyg och metoder, som till exempel hydrauliska spikpistoler istället för dem med tryckluft som är betydligt bullrigare, säger Bengt Johansson.

 

– Materialhanteringen kan vara bullrig. Genom att använda sig av ljuddämpade behållare och ändra sättet att ta hand om materialet minskar ljudnivån. Det går också att bygga in och isolera maskiner som är störande.

 

Men eftersom ljudnivån ingår som en del av hela miljöarbetet på arbetsplatsen, måste åtgärderna ställas i relation till andra delar av miljöarbetet.

 

– Bygger man till exempel in en maskin för att ljudisolera den, kan det påverka hur man jobbar med den, därmed också ergonomin och det övriga säkerhetsarbetet, säger Bengt Johansson.

 

För den som jobbar i kontorsmiljö, framför allt kontorslandskap, riktas bullerbekämpningen i regel åt andra håll jämfört med inom industrin, som till exempel ventilationen, kontorsmaskiner och medarbetarnas prat.

 

Ett kontorslandskap kräver ett luftigt utrymme för att ljudmiljön ska uppfattas som behaglig.

 

– Det är bra att placera skrivare och kopiatorer i avskilda utrymmen, och inte mitt bland de anställda, säger Bengt Johansson. Men i ett kontorslandskap gäller det också att visa hänsyn mot varandra. Alla uppskattar inte att jobba i öppen miljö, och därför är det bra om det finns särskilda tysta rum eller om del anställda har egna rum.

 

Bengt Johansson menar också att en ofta bortglömda aspekt vid inköp av maskiner och utrustning är just om de bullrar eller inte.

 

– Det kan visa sig att ljudet från utrustningen är så störande att den måste byggas in eller förändras på något sätt. Därför är det bra om man redan i samband med inköpet ställer krav på ljudnivån.

 

– Ja, i första hand prata med arbetsgivaren, antingen själv eller via fackförbundet och skyddsombudet. På större företag finns det skyddskommittéer som kan ta upp dig ärende. Om du ändå inte får gehör för dina synpunkter, kan du vända dig till något av Arbetsmiljöverkets distrikt, säger Bengt Johansson.