Fördubblad elanvändning ökar sårbarheten

Sveriges elanvändning har nästan fördubblats på 30 år. Bostäder, hushåll och service förbrukar idag mer el än vad industrin gör. Trots att användningen blir effektivare så ökar förbrukningen av hushållsel.

 

Vattenkraft och kärnkraft svarar för ungefär 45 procent vardera av Sveriges årliga elproduktion. Värmekraft – i växande utsträckning från biobränsleeldade kraftvärmeverk – svarar för nästan tio procent. Vindkraften producerar drygt en halv procent av landets el.

 

Efterfrågan styr produktionen

Elproduktionen vid ett visst ögonblick bestäms av efterfrågan i samma ögonblick.

 

Vattenkraften är den viktigaste delen för att styra el-produktionen, då man relativt snabbt kan stänga av och ta i drift ett vattenkraftverk. Den nationella balansen och försörjningen övervakas och styrs av Svenska Kraftnät. Export och import av el pågår också kontinuerligt; flödenas riktning styrs av priserna. Vissa år har Sverige nettoexporterat el, andra år har vi haft nettoimport.

Elförbrukningen ökade som kraftigast under början av 1980-talet. För närvarande är den totala årliga förbrukning ungefär 150 TWh (miljarder kWh).

 

Trots stora satsningar på effektivare elanvändning ökar förbrukningen av el, inte minst i bostäderna. Fler datorer, större teve-apparater och ändrade vanor bidrar till ökningen, liksom avvecklingen av oljeeldning till förmån för bland annat elförbrukande värmepumpar.

De senaste årens omfattande konvertering av oljepannor till värmepumpar har ännu inte satts på prov.

 

– Men det är uppenbart att värmepumparna skapar ett ökat elberoende och framför allt ett ökat effektberoende när det är som kallast, säger Sture Larsson vid Svenska Kraftnät. Ofta måste man ju komplettera med elvärme när värmepumparna inte räcker till. För effektsäkerheten är värmepumparna en osäkerhetsfaktor som vi inte riktigt kan värdera i dag.

 

Svenska Kraftnät är den myndighet som har ansvar för att det i varje ögonblick råder balans mellan tillförsel och förbrukning av el inom landet. Om elförbrukningen vid något tillfälle skulle överstiga tillgången så kan Svenska Kraftnät ge order om att bryta leveransen till vissa kunder och vissa regioner eller områden. Men man har däremot i grunden inget myndighetsansvar för att hålla Sverige med reservkraft.

 

Efter några inledande år med provisoriska lösningar fick Svenska Kraftnät år 2002 uppdraget av regeringen att föreslå en långsiktig lösning för elförsörjningen vid förbrukningstoppar.

– I princip är de flesta överens om att reservkraft och effektsäkerhet inte ska vara statens ansvar, elförsörjningen ska vara en marknadsfråga, säger Sture Larsson.

 

Som en överbryggning till en marknadsmodell, och för att ge elleverantörerna tid på sig att hitta lösningar för sin egen beredskap, stiftade riksdagen en tillfällig övergångslag som gäller fram till våren 2008. Under den tiden har Svenska Kraftnät som myndighet ett uppdrag att förstärka effektbalansen med en särskild effektreserv.

 

Ökat elberoende ökar sårbarheten för störningar i produktionen och risken för tillfällig effektbrist. En relativt hög självförsörjningsgrad i genomsnitt under ett år är inte detsamma som att man kan vara trygg när behovet av el är som störst.

 

– Inget land i vår omgivning, utom Finland, ökar sin produktionskapacitet i någon nämnvärd omfattning, säger Sture Larsson. I Sverige har vi stängt kraftverk. Det kompenseras till viss del med ökad effekt i övriga kärnkraftverk.

 

– Det kommer heller inte att vara självklart att Sverige kan förlita sig på ökad import i framtiden, då alltså även de flesta av våra grannländer befinner sig i ungefär samma situation.

Knappheten på el kan alltså förväntas leda till kortvarigt höga elpriser, samtidigt som behovet av reservkraft kan bli än mer akut. Utbyggnad av vindkraften, som för närvarande är Sveriges största energisatsning, är i det fallet inte heller någon lösning eftersom man inte kan förlita sig på att det blåser när behovet av el är som störst.