Laviner kan vara svåra att förutse. Plötsligt kan de braka loss med förödande kraft. Men du kan undvika dem genom dig lära dig känna igen varningstecknen. Här får du tips och råd om hur du kan förutse laviner.
Tecken i naturen
Omslag i vädret, kraftigt snöfall, vind som ger snödrift eller snabb temperatur- stegring upp till noll grader ökar risken. I det senaste fallet löses "limmet" mellan snökornen upp och snön glider lättare iväg. Är temperaturen däremot jämn och på flertalet minusgrader kan snön stabilisera sig snabbt och man tjänar mycket på att vänta någon dag. Så mycket som 80 procent av alla laviner inträffar inom ett dygn efter första snöfallet.
Ljud från snön. När snön "sätter sig" kan det låta som ett suckande. Spår av tidigare laviner visar att området inte är att lita på.
Hängdrivorna finns på bergskammarnas läsidor. Hängdrivorna innebär ingen risk i sig men de är ett säkert tecken på var läsidan finns, dvs. där all snö samlas.
En hängdriva behöver inte betyda lavinfara, men kan vara farlig ändå. Den kan falla ner och utlösa en lavin. Kort sagt, håll avståndet.
Riskzonen är främst läsluttningar med en lutning på mellan 25 och 45 grader. Då ska man alltid räkna med sluttningen ovanför - lavinen kan starta långt ovanför där man själv befinner sig.
Lager i snön
Snötäcket består av flera lager snö med olika egenskaper. Vissa lager är starkare och andra svagare. Här lär du dig de viktigaste principerna:
Ju mer det snöar, desto större är lavinfaran. Vinden kan också flytta snön och bygga upp lavinfarliga sluttningar även om det inte har snöat. Olika skikt bildas när snön lagras vid olika tillfällen och omständigheter. Ju flera snöfall desto flera skikt.
Förutsättningen för en lavin är att det finns ett svagt snölager. När belastningen ökar på snötäcket kan det svaga lagret kollapsa, vilket gör att snön ovanpå glider iväg. Det kan räcka med belastningen från en skidåkare. Ett lager rimfrost i snön är exempelvis mycket farligt och bildar ett effektivt glidlager.
Två typer av laviner
Man skiljer i huvudsak mellan två typer av laviner: lössnölaviner och snöflakslaviner.
Lössnölavinen startar i en punkt och sprider sig nedåt och utåt sidorna i kilform. Lavinen inträffar i mycket branta sluttningar och det behövs väldigt lite för att en sådan lavin ska sättas igång. Oftast är det bara det ytliga snölagret som ger sig iväg.
Snöflakslavinen uppstår genom att snötäcket brister längs en brottkant. Inom loppet av en sekund brakar hela snöflaket ner för sluttningen i rasande fart, närmare 200 km/timmen. Flaket som ger sig i väg kan ha ett djup på ett par meter.